Jag fick ett mail från Oscar häromdagen. Han hade läst min blogg och skrev "Vem är du? Känner jag dig?". Han kände inte igen blogg- Jenny. Det var de känslomässiga bekännelserna som han hade svårt att koppla till den person han känner. Då är ju frågan, har jag varit känslomässigt störd under de åren som vi har känt varandra? Har jag genomgått en personlighetsförändring under min Östersunds-vistelse? Eller har jag helt enkelt ett blogg-alter ego?

När jag kollar på bakbilderna vill jag bara ta tillfället i akt och framhäva mig själv lite extra. Det är ju sjukt hur bra jag lyckats med outfiten. Jämför originalet och mig och imponeras.

Jag har aldrig i mitt liv känt mig så husmoderlig som idag! Jag har kavlat, bakat, mjölat och gräddat tunnbröd (och ätit för många). Ni som känner mig och kanske inte helt lätt kan skapa en bild av detta i era huvuden har bildbevis nedan (även P gästspelade!). Men det har sitt pris att vara tunnbrödtant. Jag är helt svullen pga tunnbrödssvulleriet och mjöldammet har lagt sig som en hinna på mina ögon. Jag ser helt enkelt ut som en gris just nu. Det blir mao en lugn filmkväll utan vistelse bland vanligt folk.

Imorrn blir det nog en långpromenad (om det inte blir storm) och en fika med Mats och Therese.

I höstas polisanmälde jag nån pervo-människa som ringde och trakasserade mig, sedan dess har det varit lugnt på pervo-fronten. Dock så har jag under våren fått en massa meddelanden på italienska som jag har trott varit reklam och bara raderat. Alldeles nyss ringde det från det italienska numret och jag hörde bara en kille som andades och sa "Jenny" upprepade gånger. Så obehagligt! Och vem är det? Hur har personen fått tag på mitt nummer?! Är det någon jag träffat när jag var i Milano för 2 år sedan? Känns ju lite långsökt. Det som är skönt är ju att personen i fråga är på behörigt avstånd.

På aftonbladet kan man idag läsa den tv-kände plastikkirurgens försvar till hur hans sperma hade hamnat i den nersövde kvinnan.

"Morgonen den 3 maj hade han haft sex med sin fru och fått sperma på magen. Eftersom han under en tid hade haft problem med sin potens, så hade han börjat ge sig själv injektioner med testosteron. Och den här morgonen hade han gett sig själv en dunderdos, så stor att han fick ett jättestånd när han var på kliniken. In på toaletten för att onanera. Han tvättar sig om händerna, men kliar sig samtidigt på magen.

Och det är här någonstans som läkaren tror att han fick sin egen sperma på fingrarna. Det som alltså var kvar från morgonsexet med sin fru.

Och som han sedan förde in i den tjugotreåriga kvinnans ­slida."

Det är ju helt otroligt vilken patetiskt, vidrig människa han är! Kastrera.

När jag sitter här och funderar på det som hände i morse med chaufförskramen kom jag inte helt osökt att tänka på en annan händelse som även den har att göra med oväntade ömhetsbetygelser. Den är tro det eller ej helt sann och utspelar sig på min förra arbetsplats. Där arbetade en städerska som hette Ninni. Jag tyckte att folk var lite halvtaskiga mot henne varför jag såg till att vara extra trevlig och tacka henne lite extra. Ninni hade lite svårt med svenska språket men försökte så gott hon kunde, och tog te x med sig bilder på sin familj och sånt för att visa. Ninni tyckte mycket om mig och tyckte att jag såg väldigt bra ut. Detta sa hon högt och ljudligt varje gång jag gick förbi; "Aaaaaaahh! Modellen!" kunde hon säga eller "Mmmmmmmmmm! Mannekäng!" Någon gång fick man sig även en dask i baken vilket i sig kändes mycket märkligt men jag viftade bort det med förklaringen att det säkert berodde på kulturella skillnader. Bedöm ni, men följande händelse kan nog inte skyllas på olika kulturer. Jag står i foajén bland diverse besökare och affärsmän och tar en kopp the ur automaten. Då hör jag ett "aaaaahhhh!" bakom mig och förstår att det är Ninni. Jag vänder mig om och hejar lite snabbt. Då kommer hon fram bakom mig, tar tag i mina höfter och..... PUSSAR mig på rumpan! Sedan ler hon mot mig, går därifrån och lämnar mig och affärsmännen med hakan vid knäna.

Idag när jag kom springande till bussen som vanligt gick busschauffören ut för att möta mig. Han lade sina händer på mina axlar och gav mig en kram! Jag såg väl ut som en fågelholk ungefär tills han förklarade att det var hans sista dag på det morgonpasset. Han ville av den anledningen ge mig ett trevligt avsked med hälsningen att han skulle sakna mig. Haha! Det är skönt att veta att någon kommer att sakna mig när jag flyttar- min busschaufför.

När vi vanliga svenskar går på krogen, spelar kubb eller sitter på parmiddagar för att förlusta oss har norrlänningarna helt andra sätt. Jag har tidigare berättat om suströmmingsmiddagar och tunnbrödbak. Men det jag har sparat till sist är "Älgskånk-kastning". Det mest makabra nöjet av dem alla. VM (!) i denna sport går av stapeln nästa helg (under älg-hälga) i Svenstavik utanför Östersund för de som är intresserade. För att ni ska kunna läsa på lite innan ni ställer upp i tävlingen har jag skrivit upp reglerna nedan.

Älgskånken består av älgens klöv och en bit och benet
till en vikt av 3.300 gram

• Kastet skall utföras med en ansats på max 5 meter.
• Kastaren får ej rotera vid kastet.
• Skånken skall hamna inom den godkända kastsektorn
  Kastplanens bredd är vid utkastet 1,8 meter
  Bredden vid kastplanens slut är 6 meter

      Kastplanens längd är 30 meter

• Det är det första nedslaget som räknas
• Kastaren får inte stiga eller vidröra marken i kastsektorn
  med någon del av kroppen.

Det jag undrar är bara, vad hände med kast med liten boll?